Hehehe på't igen da

Ja, det var lite mer än ett år sen jag skrev att jag skulle ta upp bloggen igen. LÖGNARE ÄR VAD JAG ÄR! Men nu kanske det är på tiden. På riktigt.

Det händer ju saker hela tiden. Frågan är ju dock om det hinns med att skriva om. Sen har jag ju en tendens att fabricera sanningen en aning. Men det är ju for att sanningen blir lite roligare då. Kanske ska börja kalla denna blogg för lögnbloggen. Eller så gör jag det enkelt för mig och bara skriver sanningen. Blablabla ordbajseri
Idag var första dagen efter semestern. ÅNGEST-DÖD-FÖRUTTNELSE! Ja, så kändes det fram till klockan tio, ungefär. Sen har en ju en tendens att falla in i gamla rutiner. Jobba lite, bråka lite (med gnälliga kunder), jobba lite, föräta sig på äckliga sockerfria halstabletter (ja, för att det var det enda som fanns att äta). Sen huxflux så hade halva dagen gått.

Så, semestern. Vad har jag gjort? Jo, mina kära vänner. Ingenting har jag gjort. Eller asså, jo, jag har ju inte legat hemma i sängen som en dö sill. Men jag har inte gjort några måsten. Inga planer hade jag förutom att träna och eeeermaaagheeeerd vad jag har tränat. Skönt som fan, men nu sitter jag här i min stol och ba' känner alla muskler förtvina. Mina muskler som jag kämpat för. Jag har sprungit milen (utan problem måste jag tillägga, skrytskrytskryt), jag har blåsor i händerna av monkeybarsen och jag har cyklat som en dåre. Ja, jag ser ut som en dåre på spinningcykeln. Men min poäng med det hela är att det är dumt att träna mycket när en har ett stillasittande jobb. För när man då kommer tillbaka till jobbet kryper det i hela kroppen av att sitta still. Jag hoppas ni inser att jag är ironisk, annars är ni dumma i huvet. Det är bra o träna. ALLTID